Vilken är din katalysator?

p1050648

Jag är helt övertygad om att alla har en tryckknapp. Olika för olika personer – de där olikheterna som är härliga och kreativiteten flödar ut även till andra. Det räcker att vara nära.
En tanke, en tavla, en sång, ett ord – allt kan hända!

Tryckknappen. Katalysatorn.

Min egen tryckknapp triggas ofta igång när jag ser fotografier av Grekland. Automatiskt känner jag dofter, ser olika blå nyanser framför mig och börjar smånynna på Antonis Remos. Fotot här har jag tagit på Kreta för några år sedan.
Det är något speciellt med de platser jag besökt själv. Som om färgerna vore vackrare, dofterna starkare och solen större.

Givetvis kommer jag att hålla skrivkurs i utlandet. Gärna på platser jag besökt.
Oavsett var du befinner dig just nu – vilken är din katalysator?
Jag vet att du har en sådan.

© May-Louise Andersson

Äger du ingen spade?

_coachning_skrivpedogog_Spade_Gunnar_Carl_Nilsson

Normalt sett har du ingen spade hemma om du bor i lägenhet. *
Bor du i hus ökar chansen.
Är du trädgårdsintresserad? Bingo! Då äger du säkert två spadar. Minst.

Behövs det en spade för att gräva där du står?

Kanske inte – det räcker att du tänker till en stund.
Skriv sedan.

”Gräv där du står” – mycket användbart när du vill skriva om något trovärdigt.
Det du upplevt – eller upplever just nu, det kan du förmedla bäst.

G R Ä V!

Jordkakorna spaltar du ner och sedan bearbetar vi den bördiga jorden tillsammans.
Den kanske gör sig bra mellan ett par bokpärmar? 🙂

Du vet säkert om att jag gärna coachar dig – ok, tänkte väl det.
Hör av dig.

http://www.skrivenergi.se

Foto: Hälleforsnäs, Spade av Gunnar Carl Nilsson (från Wikipedia)

* Det finns alltid undantag – och du kanske gillar att plantera i gigantiska krukor på din balkong.  Då behövs en rejäl spade. 😉

Hur viktig är du?

3 maj 2015

Många händelser i livet formar en människa.

Vad är då viktigast; människan – eller orden?

Lätt säger du, klart det är människan!

Är du helt säker på att du har rätt?

Jag anser att …

utan orden hade människan varit fattig. De behöver komma ut (verbalt) och komma ner (skrivas). En kombination av dem fungerar utmärkt!

Mitt svar blir därför: bägge är viktiga och detta är anledningen till att jag brinner för att förena dem.
Det gör jag genom skrivkurser, coachning, medmänsklighet, positiva tankar i allmänhet och en stark drivkraft i förvissningen om att alla kan skriva!

Det är inte svårare än så.

Överdriv inte ordet viktig – livsnödvändig passar bättre i detta sammanhanget.

En nödvändighet i mitt liv – att skapa ett företag, Skrivenergi, för att sprida ordens viktighet. 🙂

Foto: May-Louise Andersson – Malmö 2015-05-03

Vem ska du lita på?

17883_772148366171565_6772508231094474719_n

Jag har svindel. Stark sådan. Även att se andra närma sig stup, båtrelingar m.m. får mina ben att börja svaja.

Under mina år på Rhodos som reseledare, brukade jag berätta för turisterna vad de skulle få se om de kikade ut över den relativt låga muren uppe på Lindos.
Stupet och vad som fanns längst ner.
Själv stod jag på flera meters avstånd.

Däremot har jag hoppat fallskärm. På 3000 meters höjd fick jag en stark känsla av overklighet. Ingen svindel i sikte! Däremot ett rejält vinddrag! Det fladdrade på bra i kinderna.
När sedan fallskärmen vecklat ut sig (tack!), var tystnaden rent magisk.

Hm, det var inte här jag skulle utveckla ämnet…låt mig fortsätta…

Att lita på andra – som på fotot, är att våga lita på sig själv.
Oavsett hur många vänner du har – och deras villighet att fånga dig om du faller,
är det du själv som är grundbulten.

Står du stadigt i livet?

Det är en sak du kan få reda på under någon av mina kommande skrivkurser.

 

Foto: Lånat från Twitter/Old Pics Archive

 

Utbränd

ljusstake

Känner du igen dig i fotot?
Din känsla är att du är på väg att brinna upp och det är inte mycket kvar av dig?

Du har hört att andra är utbrända och tänkt att det aldrig drabbar dig?

Se ändå till att du får nytt stearin.

Året har nyss börjat.
Du ska må bra både detta och de nästkommande.
Med styrka.

Foto: May-Louise Andersson

Bokrecension av ” ©sverige #poesimotrasism ”

csverige_OMSLAG_DIGITAL
Recension av #poesimotrasism (en poesiantologi)
Förlag: Tolvnitton Förlag
Recensent: Skrivpedagog May-Louise Andersson

För nästan exakt ett år sedan, höll jag boken ”Poesi 10.0” i min hand. En bok där medlemmar från webbsidan Poeter.se skrivit bidrag utstrålande frenesi, smärta, glädje, kärlek, sorg och de flesta andra känslor. Den borde ha en efterföljare. Nu är den här.

Boken #Poesimotrasism ligger väl i tiden. En hashtagg. Ett ord som många inte kände till för några år sedan. Kan låta märkligt för vissa, men desto sannare för den som vuxit upp utan internet. För dig som vill lära sig mer om dessa taggar – och få en liten lektion på köpet, kan med fördel besöka
http://digitalpr.se/2013/06/17/vad-ar-en-hashtag

Antologin, med sina 159 utvalda dikter från Sveriges största poesisajt, har även definitionstexter från ”Forum för levande historia”. Denna myndighet som lyder under Kulturdepartementet, har som uppdrag att främja arbete med demokrati, tolerans och allas lika värde. I detalj beskriver de rasism, antisemitism, antiziganism,islamfobi, homofobi, bi- och transfobi samt det som kallas rätt och slätt: åskådaren. Viktiga och informativa texter.

Åter till dikterna i antologin: kan de leva upp som efterföljare till den förra boken? Absolut. Med råge. Denna gången är inriktningen klar – texterna ropar på uppmärksamhet. Ej för egen vinning utan för att belysa vårt samhälle och de människor som är utsatta. Rösterna stiger upp från varje sida; klara, påträngande och välbehövliga. Inslagen av natur är återkommande, likväl som tiggaren på gatan. Dikterna tar oss genom hela Sverige och ingenstans stängs dörren för den som står utanför. Orden är kraftfulla och hoppet om att gemensamt stå emot alla kalla vindar i ett alltmer rasistiskt samhälle, vibrerar på varje sida.

Förståelsen över olikheter framträder tydligt varav dessa rader är från hashtaggen #olikalika:
”De är lika de två,
bortom djupets skillnadsillusion.
Men ovan rasar haven,
olika men lika i krock.”

Barndomsminnen blandas med rädsla för stöveltramp. Natur med asfalt. Likt sånger stiger dikterna upp och ingen verkar vara oenig; alla ska ha rätt att få vara som de är. Utan påhopp.

Jag kan starkt rekommendera antologin. Den sticker ut hakan och gör det med en bra blandning. Låt mig citera några rader där jag känner hur tryckförbandet beskriver min känsla vid läsning;
”Och det stämmer inte alls,
att brända barn skyr elden
eller att tiden läker alla sår.
Men när de inre fördämningarna brister
och det förflutna kommer på besök
så blir poesin som ett tryckförband.”

Läsaren blir i en annan dikt uppmanad att tänka sig för då upphittade, ej önskade, saker tillfaller upphittaren – att aldrig plocka upp någons borttappade omdöme.
Många texter och jag hade kunnat citera ytterligare några till – jag överlåter det ansvaret till dig som läsare att göra detta. I alla medier.

Mitt omdöme är klart – missa ej denna antologi. Inspireras, häpna över denna kraft som stiger upp ur raderna och skriv din egen dikt. Låt aldrig denna budkavel tystna.

Angående Poeter 10.0:
https://skrivpedagog.wordpress.com/2014/01/09/bokrecension-poesi-10-0-10-ar-med-poeter-se/

Reglerna för antologin:
https://www.poeter.se/Las+Text?textId=1030755

 

Ps Jag har ett eget bidrag med i antologin, anonymt.
Givetvis kunde jag inte motstå utmaningen och glädjen i att vara med i denna budkavel.

Nytt arbete utan att välja bort annat. #blogg100

DSC00549 Min nya arbetsplats genom ett påskfönster…

Kursen till skrivpedagog var speciell för mig. Den öppnade upp mitt sinne om jag ska vara ärlig. Vilket jag alltid är. Att få gräva mig ner i texter, läsa massor och skriva däremellan passade mig perfekt. Tid för eftertanke och framför allt en förståelse för vad jag vill syssla med.
Och nu är jag helt uppslukad av coachspåret! Skriver, coachar, reflekterar, inspirerar, öppnar upp och förundras över hur mycket som händer med de klienter jag har under samtalen. De smittar mig och det är inspirerande till max.

Ska jag välja? Hålla skrivkurser där jag agerar skrivlärare – ska jag välja att vara coach istället – ska jag nöja mig med att inspirera de jag möter?

Nej, givetvis inte! Jag väljer ALLT!

Därför; just nu är det mest inriktning på coachdelen (via CoachCompanion) och även ett nytt arbete som jag börjar nästa vecka. I ett hus från 1810. Interiören gör mig redan lycklig!

Mina skrivkurser kommer då jag startat mitt företag; min nya anställning fördröjer detta en aning.

Men du, vi håller kontakten!
Jag bloggar varje dag och är aldrig längre bort än ett mail. Svarar alltid.
skrivpedagog@gmail.com

PS Om jag sökte jobbet? Nej, jag blev erbjuden det – allt händer sedan jag började coachkursen. Låter nästan religiöst, men det är fakta. Jag är ett levande exempel på att något händer i den närmaste tillvaron när duktiga coacher får visa vad de kan.

Foto: May-Louise Andersson