#Havet och #jag

IMG_0351

 

Beroende på hur du håller huvudet, bedömer du omgivningen på ett visst sätt.
Inga rätt eller fel finns. Gör det som känns rätt för dig. Utan skygglappar (då kanske du missar många fina möten/möjligheter).

Mitt huvud fylls av kreativitet, framtids(t)ro och stillhet när jag betraktar havet.
Vara ute i en båt är fint det också, men för mig är piren/stranden/bryggan optimal.

I dagarna skriver jag på kontrakt för ett nytt steg i livet.
Med havet nära inpå.

Fortsättning följer.

Foto: #Stumholmen, #Karlskrona

Annonser

Svävande tillvaro #galenskap_och_mod_går_hand_i_hand

IMG_9274

Ser ni den? Längst upp på grenen. Modig eller galen? #förhållningssätt

Jag gick som vanligt en runda hemma i Karlskrona och fick syn på den lilla fågeln högst uppe i ett träd. Det blåste rejält och ändå satt den lille rackaren kvar. Utsatt för väder och vind, men även för andra fåglar. Minns den gången jag såg en skata fastna i klorna på en rovfågel. Inne i ett villaområde. Allt hände på ett ögonblick och de andra skatorna väsnades i timmar efteråt. Det trygga trädet hade visat sig vara en falsk illusion.

Det är så livet är, enligt mig. Allt kan förändras på en sekund och jag tror vi alla kan känna igen oss i den lilla fågeln. Det blåser runt oss; världen förändras, åsikter haglar och vi kan välja hur vi vill hantera livet. Ska vi våga utsätta oss lite extra eller kanske söka skydd? Då är ju nästa fråga svår; var finns det skyddet och hur hållbart är det?

Livet ska levas fullt ut (du bestämmer vad som är fullt ut för just dig) och välj den väg du anser vara rätt. Men låt inte andra styra vägvalet utan ta aktiva val. Oavsett din ålder.

Själv har jag slängt mig ut i ovisshet. Om några veckor slutar jag min anställning. Min magkänsla har gett sig till känna en längre tid och jag går efter den. Att säga upp mig utan att ha en aning om vad jag ska göra framöver, det skrämmer mig inte. En möjlighet, en utmaning – en symbol på hur livet är generellt. I en föränderlig värld är ingen trygg för all framtid.

Jag valde att tacka nej till jobbet i Grekland. Något håller mig kvar i Sverige just nu; framtiden får utvisa vad.

#morgondagen_vet_du_ingenting_om

Skrivkurs? Är det något att ha?

IMG_7908

Författare med rötter i Blekinge.

I helgen lyssnade jag på Bengt, Stefan, Karin och Kerstin. De har alla det gemensamt att de skriver. Publicerade författare.

Att lyssna på personer som tagit sig själva på allvar, det ger mig mängder av energi. Speciellt när flera av dem nämnde vilket lyft skrivkurserna varit som de deltagit i.

Minns mina egna; de jag hållit och de jag deltagit i. Förvandlingen som uppstår från första skrivtillfället till sista lektionen. Det är ren och skär magi!

Är det lönt att gå en skrivkurs?

Absolut och säkert är svaret ett rungande starkt JA!

Snart ska jag åka utomlands en sväng. Då tar jag alltid tillfället i akt att se över möjligheterna till att hålla återkommande skrivkurser.

 

 

 

 

Läs kursdeltagares texter inkl. skrivövning

I skrivkurser tycker jag om att ge snabba skrivövningar till deltagarna.
Det ges inte utrymme för redigeringar eller lång betänketid.
Här är ett exempel från en kurs i år där tiden begränsades till 3 minuter:
”Du är en bordskiva – berätta om hur du har det.” 

Läs några bidrag här (samtliga skribenter har godkänt publiceringen) – jag är mycket stolt över deras prestation. Inte bara med denna uppgift – de skriver alltid bra. Läs med fördel texterna högt. Läs alla – blandningen är superb. Ingen rangordning av texterna. Efter texterna berättar jag om hur jag skapar en skrivövning.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

”Färgen har bleknat. Jag var vacker en gång då träets ådringar syntes genom betsen. Jag blänkte.
Sedan kom hon. Med sina färger och pyssel, sin symaskin och vassa nålar. Damm samlades i hörnet mot väggen, jag har högar av saker staplade på varandra, mycket att hålla reda på. Mot mitten har jag en fyrkant av guldfärgsstänk och glitter, vit färg som inte längre släpper taget, och limrester som svider.”
© Lena Lodesjö
_____________________________________________________________________________

“Nej! Nu fick jag smulor på ytan igen! Varför, jag undrar bara varför kan karln inte använda en assiett när han äter knäckebröd? Nej då, han knaprar med öppen mun och det dröser ner på mig. Knäckesmulor skaver, förstår ni det? Någon gång ibland orkar den late mannen torka av mig, men oftast använder han en alldeles för gammal Wettexduk som luktar surt. Och då är jag hellre smulig med skav.”
© Lena Malmström
_____________________________________________________________________________

”Klistrig och geggig efter kvällens övningar.
Då var man i centrum.
Alla satt runt mig och trivdes. De åt och drack.
Inte gjorde det något att de belastade min rygg då.
Men de blev berusade och började tappa saker på mig, som rann ner längs mina ben.
Ner i springan där den extra skivan nu låg.
De tappade sås som segt la sig på mig.
Nu är allt klistrigt och segt.”
© Iréne Anderberg
_____________________________________________________________________________

”Aw, men sluta slå mig.  Om ni inte sitter och slår på mig med era knutna nävar i en het diskussion så sparkar ni på mig när ni skyfflar omkring med era ben under mig. Varför kan ni inte bara låta mig stå i solen vid fönstret med vackra blommor och mat ovanpå mig? Det var så min andra familj tog hand om mig. Där var jag lycklig. Dom älskade mig, klappade mig, höll mig ren.  Ooo som jag kunde skina vissa dagar, riktigt glänsa!”
© Charlotte Gregmar
_____________________________________________________________________________

Min bordsskiva

Vem som helst beskriver den med ett ord KAOS!!!

Sen kommer fler och fler frågor:

Varför så många grejor?

Städar du aldrig?

Hur hittar du i röran?

Kan man ha det så?

???..

Ibland nästlar sig in en uggla i pappershögar då sitter vi och ugglar tillsammans och trivs.”
© Hanna Adamus
_____________________________________________________________________________

Jag är en bordskiva

När jag kom till världen var jag så slät och fin. Men de som jag hamnade hos tyckte att jag skulle döljas just för att jag var så fin. Det tyckte jag kändes konstigt. Jag ville bli beundrad.

En stark bordskiva i sin bästa ålder.

Åren gick och jag hamnade en dag hos en familj där jag fick synas men vad hände.

Aj, alla varma koppar och karotter som placerades på mig.

Men det är väl så det skall vara när man blir äldre, det skall synas små skönhetsfläckar.”
© Eva-Lotta Ghoreishi
———————————————————————————————————

Tilläggas ska att jag ofta ger helt spontana skrivövningar. Att planera i förväg förtar min kreativa glädje och planerandet låter jag endast styra strukturen i kursen. Aldrig de här små härliga, korta övningarna. Den kreativiteten som föds, bär jag med mig. Länge.

Gör det lätt för dig att skapa en skrivövning om du håller i en skrivkurs. Delta gärna i   övningen själv. Du skapar texter du inte visste fanns inom dig.

För mig hjälper det att läsa av stämningen i en grupp. Där finns energifält och i dem finns övningarna. Efter ett tids träning kommer du att skapa skrivövningar utan att ha planerat dem i förväg. Våga. Du lär inte ångra dig.

Ps Känner du dig lite osäker i början, kan du alltid ha med dig några förberedda startmeningar. Ofta hjälper detta för att du ska komma igång.

Mycket nöje.

/May-Louise

När det blå får agera

blått

Nej.

Till slut kunde jag inte motstå.

Snart befinner jag mig i närheten av allt det blå: hav, himmel och det skyddande ögat.

I Grekland.

Landet där jag finner ro och skrivinspiration.
Också. 🙂

Återkommer framöver med rapport – troligen från Grekland.
Jag ska undersöka var jag vill hålla skrivkurser.
Tungt uppdrag. 😉

Barnet finns inom dig. Alltid.

20150520_flicka

En glimt av en liten flicka med sin mamma.
Lite suddigt och skakigt fotografi och ändå, ett klart underlag som ger mig inspiration.
Det okända paret som för alltid stannar kvar i min kamera.

Idag, i Malmö.

Oavsett var just du är, inspiration finns överallt.

Ett tips är att agera som ett barn en hel dag – studera små detaljer, var öppen, frågvis och mycket naiv.

Då blir världen bättre och märkligare.
Din berättelse blir mer verklig.

Oavsett vad du skriver om, är konsten att tänka som ett barn, en bra grund.

Att sedan flickan står och kikar på skylten med After Work var en detalj jag såg först senare. 🙂

(Jag hade aldrig publicerat fotot om de visat sina ansikten utan att fråga mamman om lov – att respektera varandra har blivit allt viktigare i sociala medier).

Vilken är din katalysator?

p1050648

Jag är helt övertygad om att alla har en tryckknapp. Olika för olika personer – de där olikheterna som är härliga och kreativiteten flödar ut även till andra. Det räcker att vara nära.
En tanke, en tavla, en sång, ett ord – allt kan hända!

Tryckknappen. Katalysatorn.

Min egen tryckknapp triggas ofta igång när jag ser fotografier av Grekland. Automatiskt känner jag dofter, ser olika blå nyanser framför mig och börjar smånynna på Antonis Remos. Fotot här har jag tagit på Kreta för några år sedan.
Det är något speciellt med de platser jag besökt själv. Som om färgerna vore vackrare, dofterna starkare och solen större.

Givetvis kommer jag att hålla skrivkurs i utlandet. Gärna på platser jag besökt.
Oavsett var du befinner dig just nu – vilken är din katalysator?
Jag vet att du har en sådan.

© May-Louise Andersson