Recension: ”Poesi för kärlek – Make Love Not War”

Kärlekspoesiantologi

Kärlekspoesiantologi

Alltför långa ord brukar jag dela upp i mindre delar eller helt enkelt föredra att använda andra. Jag gillar korta texter, gärna med korta ord samt rationella och enkla budskap.
Plötsligt ser jag ett ord som lägger sig varmt inom mig och här finns ingen tvekan: det är äkta, rejält långt och mycket speciellt. Fyllt av kärlek och framtidstro.
Kärlekspoesiantologi.

Vad innebär då detta? Kan budskapet sippra ut genom boksidorna och berör texterna läsaren?

Boken har nyligen kommit ut på bokdiskarna och är en ren kärleksgåva från de skribenter som har sänt in bidrag via poesisidan Poeter.se. Runt 400 bidrag sändes in där det fanns strikta skrivregler: Max 15 rader, 50 tecken/rad och för rubriken fanns regeln: max en rad på högst 30 tecken. 250 texter valdes ut.
Är det då viktigt att berätta om reglerna?
Ja, spelregler är viktiga i texter. De är en utmaning för många som är vana att skriva långt. Att få in rätt budskap.

Poeter.se och Förlaget TolvNitton Förlag AB, har gemensamt att de vill visa på kraften som finns i orden. Denna antologi tar läsaren med på en resa genom livet, världen och själen. Likt de tidigare antologierna, finns här något för alla smaker.

Kärlek, vad är det?
I texterna är det allt från rena kärleksförklaringar till en person till alla världsmedborgare. Till livet självt och världen. Modet att ge kärlek till den som minst förväntar sig den. Händerna räcks ut genom boksidorna och det är lätt att frossa i allt det varma, glädjen och styrkan. Vissa rader visar även en rädsla över en kallare värld och manar till djupare eftertanke. Andra är humoristiska och vissa, de får mig att le stort.

Läs, köp många exemplar och ge bort.
Vackrare kärlek kan inte annat än främja de kärleksband du vill frammana, fastställa eller göda.

Enligt mig är detta den vackraste av de antologier som Poesi.se har fått publicerade.

Tack alla skribenter och varmt välkomna åter.

Läs gärna mer om Poesi.se – här finns några tidigarre recensioner:
Poesi mot rasism
10 år med poeter.se

 

 

 

 

Läs kursdeltagares texter inkl. skrivövning

I skrivkurser tycker jag om att ge snabba skrivövningar till deltagarna.
Det ges inte utrymme för redigeringar eller lång betänketid.
Här är ett exempel från en kurs i år där tiden begränsades till 3 minuter:
”Du är en bordskiva – berätta om hur du har det.” 

Läs några bidrag här (samtliga skribenter har godkänt publiceringen) – jag är mycket stolt över deras prestation. Inte bara med denna uppgift – de skriver alltid bra. Läs med fördel texterna högt. Läs alla – blandningen är superb. Ingen rangordning av texterna. Efter texterna berättar jag om hur jag skapar en skrivövning.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

”Färgen har bleknat. Jag var vacker en gång då träets ådringar syntes genom betsen. Jag blänkte.
Sedan kom hon. Med sina färger och pyssel, sin symaskin och vassa nålar. Damm samlades i hörnet mot väggen, jag har högar av saker staplade på varandra, mycket att hålla reda på. Mot mitten har jag en fyrkant av guldfärgsstänk och glitter, vit färg som inte längre släpper taget, och limrester som svider.”
© Lena Lodesjö
_____________________________________________________________________________

“Nej! Nu fick jag smulor på ytan igen! Varför, jag undrar bara varför kan karln inte använda en assiett när han äter knäckebröd? Nej då, han knaprar med öppen mun och det dröser ner på mig. Knäckesmulor skaver, förstår ni det? Någon gång ibland orkar den late mannen torka av mig, men oftast använder han en alldeles för gammal Wettexduk som luktar surt. Och då är jag hellre smulig med skav.”
© Lena Malmström
_____________________________________________________________________________

”Klistrig och geggig efter kvällens övningar.
Då var man i centrum.
Alla satt runt mig och trivdes. De åt och drack.
Inte gjorde det något att de belastade min rygg då.
Men de blev berusade och började tappa saker på mig, som rann ner längs mina ben.
Ner i springan där den extra skivan nu låg.
De tappade sås som segt la sig på mig.
Nu är allt klistrigt och segt.”
© Iréne Anderberg
_____________________________________________________________________________

”Aw, men sluta slå mig.  Om ni inte sitter och slår på mig med era knutna nävar i en het diskussion så sparkar ni på mig när ni skyfflar omkring med era ben under mig. Varför kan ni inte bara låta mig stå i solen vid fönstret med vackra blommor och mat ovanpå mig? Det var så min andra familj tog hand om mig. Där var jag lycklig. Dom älskade mig, klappade mig, höll mig ren.  Ooo som jag kunde skina vissa dagar, riktigt glänsa!”
© Charlotte Gregmar
_____________________________________________________________________________

Min bordsskiva

Vem som helst beskriver den med ett ord KAOS!!!

Sen kommer fler och fler frågor:

Varför så många grejor?

Städar du aldrig?

Hur hittar du i röran?

Kan man ha det så?

???..

Ibland nästlar sig in en uggla i pappershögar då sitter vi och ugglar tillsammans och trivs.”
© Hanna Adamus
_____________________________________________________________________________

Jag är en bordskiva

När jag kom till världen var jag så slät och fin. Men de som jag hamnade hos tyckte att jag skulle döljas just för att jag var så fin. Det tyckte jag kändes konstigt. Jag ville bli beundrad.

En stark bordskiva i sin bästa ålder.

Åren gick och jag hamnade en dag hos en familj där jag fick synas men vad hände.

Aj, alla varma koppar och karotter som placerades på mig.

Men det är väl så det skall vara när man blir äldre, det skall synas små skönhetsfläckar.”
© Eva-Lotta Ghoreishi
———————————————————————————————————

Tilläggas ska att jag ofta ger helt spontana skrivövningar. Att planera i förväg förtar min kreativa glädje och planerandet låter jag endast styra strukturen i kursen. Aldrig de här små härliga, korta övningarna. Den kreativiteten som föds, bär jag med mig. Länge.

Gör det lätt för dig att skapa en skrivövning om du håller i en skrivkurs. Delta gärna i   övningen själv. Du skapar texter du inte visste fanns inom dig.

För mig hjälper det att läsa av stämningen i en grupp. Där finns energifält och i dem finns övningarna. Efter ett tids träning kommer du att skapa skrivövningar utan att ha planerat dem i förväg. Våga. Du lär inte ångra dig.

Ps Känner du dig lite osäker i början, kan du alltid ha med dig några förberedda startmeningar. Ofta hjälper detta för att du ska komma igång.

Mycket nöje.

/May-Louise

Recension_Orten_Joakim_Zander

Titel: Orten
Författare: Joakim Zander
Förlag: Wahlström & Widstrand

Cdon Cdon
AdLibris Ginza
Bokus Bokus

Med debutboken Simmaren klev Joakim Zander in i mitt läsande med bestämda steg för två år sedan. Hans bok har nu sålts till 30 länder och filmrättigheterna är även de sålda till ett filmbolag i USA. Något jag förutspådde till en viss del – spridningen blev ännu större än jag kunde ana.

Joakim har en bred bas att stå på med sin erfarenhet, privat och arbetsmässigt. Han har bott i Mellanöstern och USA samt doktorerat i juridik.
Det märks i de två böcker han har skrivit. Rykande aktuella ämnen och händelser i vårt samhälle.

Orten. En bok som kan läsas helt fristående, men gärna med Simmaren i klart minne. Efter de första 50-tal sidorna känner jag mig lite förvirrad. Vad handlar det här om? Men, får du samma känsla: Ge inte upp! Snabbt drar Joakim med mig som läsare i sitt ledband som han även använder i sin första bok och jag är fast. Bladvändaren har visat upp sitt rätta ansikte och det är svårt att lägga ifrån sig boken.

Vad handlar Orten då om? Är det en fiktiv berättelse – eller, finns det en uns av sanning i den? För mig är svaret självklart: allt ligger i läsarens öga. Gränsen är mycket marginell och Zander bevisar detta i boken.

Yasmine och Fadi. Ett syskonskap där samhörigheten lyser starkt. Genom den fiktiva stadsdelen Bergort, strömmar ett helt hav av känslor och en får en stor roll genom skildringen: skuld. Ett syskonpar med en ambition att stå ut i samhället. Överleva och kanske någonstans hitta en mening med allt. Yasmine lär sin bror svenska genom ordramsor och finns som en skyddande ängel. Tills att hon lämnar honom och stannar borta. Borta är hennes berättelser om Ronja och Vildvittrorna som skrämde Fadi. Borta är hennes värmande omtanke och skydd.

Klara, med i första boken, finns med även i denna bok. Hennes försvunna dator i London, där hon bor och arbetar, är en sak som förbryllar henne. Det är först när någon dör i hennes närhet, hon börjar ana vidden av allt. Allt är inte vad det ser ut att vara. Det visar sig vara höga makter inblandade med proportioner som kan förändra mycket. För många.

Förorten, där det jäser och trappas upp. En spänning och en medvetenhet hos de unga att något kommer att brisera. En symbol figurerar och Yasmine får efter sina fyra år borta från Bergort, indikationer på att hennes bror kan vara inblandad. Vad händer och är det sant: kan Fadi vara vid liv?

Samma jäsande känsla bygger Zander upp för varje sida. Han är ypperlig i sina levandegörande av karaktärerna och berättar hur en ung människa kan dras med fundamentala frågor. För att lockas till att finna sin egen sanning. Och kanske lycka. Fadi ser sig ha vingar och beskriver dem själv genom ”De är stora nu. Stora och svarta som sot och profetens flagga”.

Dialogen, främst i början av boken, känner jag igen från mina egna bussresor i Malmö och när jag läser författarens tacktal på sista boken i boken, förstår jag varför allt känns så bekant. Han har lyssnat, tagit in och förmedlar orden fenomenalt. Både de som sägs – och de som känns.

Växelkapitel med de olika karaktärerna, årtalen och händelserna fungerar utmärkt. Zander är duktig på att måla i bilder och även denna bok känns filmisk. Dialogerna känns mycket äkta samt miljöerna.

Ibland får jag känslan av att Stieg Larsson lever. Eller är det som med Fadi? Ett rykte bara – eller är Zander helt enkelt en värdig författare att överta Stiegs mantel?

Mitt svar är inte långt borta: Ja!

Men jag ser gärna mer än en trilogi.

Kapaciteten finns här – frågan är om viljan gör det.
Jag kan känna lite Salandervibbar i boken. Och det är inte märkligt alls, då vi lever i en digital tidsepok där hackers med flera, spelar stor roll. Orten fokuserar inte på den digitala världen, men fundamentala, utan det är i av karaktärerna jag känner igen de där människorna som alltid överlever. Nästan alla.

Jag vill läsa flera böcker som denna där känsloregistret finns; svek, hämnd, kärlek, vänskap, sorg, skuld. Kanske med en gnutta romantik också Joakim?

Min hälsning till Joakim Zander blir, här citerar jag ur Orten:
”Lojalitet är en färskvara.”

© Skrivpedagog May-Louise Andersson

Recension av Simmaren

 

En haltande skrivpedagogs vardag

Mina ben bär mig och ja, rubriken blir lite missvisande.
Jag tänker mest på allt jag vill göra och här haltar mina dagar.

Jag uppdaterar inte denna blogg kontinuerligt.

Tiden, livet – världen.
Allt knackar på.

Under tiden jag är tyst, hoppas jag att du istället skriver desto mer.
Gör din stämma hörd.

Med en penna i din hand är en föränderlig värld aldrig långt borta.

Skrivkurs – en deltagares intryck

”Lovsång till de kreativa”

Vi låter bläcket flyta
mot papprets tunna rad,
vi vill ogärna bryta
och vänder kvickt ett blad.

Med blocken där på borden
och pennor i var hand,
vi flödesskriver orden
till två minuters sand.

När timglaset gjort sitt
och vi pennan lägger ner,
våra tankar flödat fritt
och vi kunde skrivit mer.

Då vi läser upp för andra,
så att alla får ta del,
vi lär oss av varandra
att inget sätt är fel.

När dialogen flyter
och gestaltning kläs i ord,
vi erfarenheter byter
där runt skrivarcirkelns bord.

Så om vi vågar bara
tro på det vi gör,
de kreativas skara
vi allihop tillhör.

© Lena Malmström 2015

Jag säger varmt tack till Lena som gav mig tillstånd att publicera dikten om skrivkursen jag håller i Malmö.
Lena är en av deltagarna som startade i februari. En kurs i kreativt skrivande som var tänkt fem gånger.
Vi är nu inne på träff nummer 12.

För mig är det alltid lika givande att få ta del av texterna som lämnas in.
Lena visar upp en av sina texter. Framöver kommer andras.

Hör av dig om du vill veta mer.
/May-Louise i september 2015

När det blå får agera

blått

Nej.

Till slut kunde jag inte motstå.

Snart befinner jag mig i närheten av allt det blå: hav, himmel och det skyddande ögat.

I Grekland.

Landet där jag finner ro och skrivinspiration.
Också. 🙂

Återkommer framöver med rapport – troligen från Grekland.
Jag ska undersöka var jag vill hålla skrivkurser.
Tungt uppdrag. 😉