30 år senare, #skrivövning #reseledare

1986

Tänk om jag kunnat se in i framtiden då jag satt på Spieskontoret på Rhodos och var kassaansvarig. Med pennan i högsta hugg, inget internet och själva tanken på all teknik som vi har nu, skulle fått mig att tvivla på det sannolika i att såna fantastiska apparater skulle finnas framöver.

Stelbent? Tja, eller bara allmänt realistisk med erfarenhet att skriva på en ordinär skrivmaskin som 16-åring. Med TRE kopior och karbonpapper emellan. Tipp-Ex? Fanns inte. Radering fick helt enkelt inte ske utan det minsta fel jag gjorde, tvingade mig att börja om från början. Jag minns att jag skämdes och smugglade ut mina felskrivna dokument i väskan och slängde dem hemma. Bra läxa? På sätt och vis, men det gav mig många ledsna stunder också. Att säga det till någon som idag växer upp med datorer, automatiska rättningsprogram, i princip alltid uppkopplade – det är inte lätt att nå fram.

Vi människor mår bra av att bromsa ner. Koppla av har fått en annan innebörd: koppla NER och koppla UR.

Sedan behöver vi inte gå tillbaka till tiden före datorer, åh nej!

Tack vare min erfarenhet uppskattar jag snabbheten tangentbordet ger mig, friheten att stapla om i en text lite hur som helst och bäst är nog att jag snabbt kan byta ut vissa ord.

Testa det förresten!

Använd någon text du har och byt ut ordet – vilket ska du välja? Hm, varför inte ordet OCH?

Sök och ersätt med ordet ? – här får du använda din egen fantasi.

Det blir fantastiska texter och visar att du är en kreativ person. Det är inte svårare.

(var tvungen att testa och bytte ut orden OCH, JAG, MIG till MEN, HERR BANAN, FRU CITRON)

Sedan ska du givetvis lägga till en massa småord här och där.

SÄTT IGÅNG!

Mycket nöje.

 

Utsikt ger insikt

image_1En liten hund och trots sitt format, en själ som vet hur varje ögonblick fångas och därför fångar varje chans till att göra något bra av stunden.

Solglimtar oavsett årstid.
En doft av mat.
Spring i benen en dag när marken ligger täckt av frost.
Klappad av någon främling.
Tilltalad av glada röster.

Hon lär mig.
Främst att fånga stunden (fånga dagar tar på krafterna).

Glada röster är något speciellt för mig och där har vi en gemensam nämnare.
Fast jag slänger mig inte ner på rygg och visar upp magen förstås.
Eller gör jag det kanske ändå, lite mentalt?
I så fall står jag för det. Vänliga, glada människor är en last jag har. 🙂

Fel sorts val

Helium är den där gasen som gör att du talar som en tecknad figur. Det är den känslan jag oftast har inom mig. Jag dämpar ner negativa tendenser i den mån det går (och det går oftare än vad jag visste tidigare i livet – prova själv att vara skattletare efter positiva vibbar får du se: den skattjakten bör du vinna varje dag för att vara en värdig letare 😉 tycker jag), men visst händer det.

Luften går ur mig. Till exempel just nu.
Har tydligen valt fel sorts energigas idag. Heliumstarten i morse har flaxat iväg och nu sitter jag här med blytyngder i hjärtat. Ibland blir allt för mycket.

Då… skriver jag listor. Klart att skrivandet kommer in här, det visste du väl nästan vid det här laget, eller hur? Tänkte väl det, du känner mig väl.
Jag listar upp det som jag tycker är bäst för mig. Det negativa (energidränaget) skriver jag också upp men med små små ynka bokstäver längst ner till höger. Det positiva får ta plats och skriva för hand är ett måste. Absolut! Rörelsen i handen gör att spänningarna släpper fortare.
Positiva saker i mitt liv behöver inte vara stora. Huvudsaken att jag lägger märke till dem. De skriver jag i färger jag tycker bäst om på mitt papper.
(negativa saker får suddiga konturer och de skriver jag löst med en trubbig blyerts)

Tänk, bara genom att skriva ner hur jag gör här, hjälper.
Nu åter till mitt papper och den där fina färgskalan.

Förresten ska jag tillägga: den blyertsfyllda rutan till höger längst ner river jag bort när jag är klar. Fokuseringen lägger jag på bra saker och fina färger.

Det är så jag vill leva mitt liv.

 

 

 

Skriver du något just nu?

”Skriver du på något just nu?” Frågan dyker upp rätt ofta. Ja, jag ställer den även själv till de jag haft förmånen att ha haft som skribenter i en kurs, agerat skrivinspiratör till eller skrivcoachat när de knocklat framåt på en bok.

Skriva. Själva ordet kan stressa något extremt!
Känslan av att vi ska sitta i en skrivkammare, fullt koncentrerade och producera alster som inom snar framtid ska granskas, bedömas och kanske kritiseras. Negativ kritik. Japp, det är där den snabba hinderbanstanken stannar! På mindre än en sekund har hjärnan satt igång den här stressen och därför blir frågan laddad värre än en dynamitkork.

Jag ska tänka på detta framöver och omformulera mig.
Kanske
”Är din penna generös mot dig?”
”Visst är det härligt att skriva inköpslistor? De kritiseras sällan offentligt.” 😉

Hitta själv på bra fraser – tipsa gärna mig!

När det blå får agera

blått

Nej.

Till slut kunde jag inte motstå.

Snart befinner jag mig i närheten av allt det blå: hav, himmel och det skyddande ögat.

I Grekland.

Landet där jag finner ro och skrivinspiration.
Också. 🙂

Återkommer framöver med rapport – troligen från Grekland.
Jag ska undersöka var jag vill hålla skrivkurser.
Tungt uppdrag. 😉

Ett styre att ta på allvar

cykel i träd över 100 år

Nej,
detta kommer inte att handla om politik (då skulle jag förmodligen inte kunna sluta skriva).

Ju längre in på detta året jag kommer, desto tydligare inser jag att jag varit på väg hit i många år.
En kran har öppnats av ren glädje.

Vilket styre jag menar? Cykelstyre? Nej nej, magkänslan. Den styr dig utan att du riskerar att få hårt stål i bröstkorgen (jag minns när jag cyklade omkull som liten och det förbenade styret hamnade just där). 🙂

Kan aldrig upprepas för ofta – din magkänsla leder dig och du måste våga lita på den.
Fullt ut.
Då får du saker och ting att hända.

Därför håller jag flera kurser i höst.

Inspirerande och ett mått på att min magkänsla levererar.

Läs även:
Lita på dig själv

 

Vad är coachning?

_coach

Coachning – eller coaching? Redan där börjar diskussionen.
Jag använder det svenska ordet och föredrar coachning.
Nog om det.

Titeln coach har vattnats ur och du kanske är en av dem som inte kände att du fick ut det du ville av mötet med din coach?

Jag vill be om ursäkt – å coachens vägnar. Eller var det du som inte var helt mottaglig vid just den perioden ni sågs?
Att möta en coach ställer krav – det är ingen magiker du möter, utan en person som ställer frågor. Kanske även en del påståenden du inte riktigt gillar.
Vill inte du ställa upp fullt ut, drar det ut på tiden för coachen att nå fram till dig. Ibland kanske det blir tvärstopp (då kan du byta coach, glöm aldrig det).

Förväxla inte detta med att du ska vända ut och in på dig själv. Den du möter är van att tala med olika människor och ingen är den andre lik.
Just detta är magin mellan människor – den oerhört starka mångfalden som ställer krav på att vi ska förstå varandra.

Det kanske är ett coachämne du vill ha hjälp med; relationer med omvärlden. Eller någon närstående – kanske med dig själv?

Ämnet du väljer spelar ingen roll. Ni bestämmer redan under första mötet vad du vill ha för mål. Det är dit du strävar. Steget kan vara stort och svårt, eller litet men krävande. Det som är lätt för dig, kan vara svårt för en annan person.
Det är här en coach kan komma in och lyfta upp till en objektiv nivå.

Varför jag tycker om att agera coach?

Människor får ett speciellt glitter i ögonen när de tar sig själva på riktigt allvar. De ger sig tid, tar in nya tankar och upptäcker hur mycket de har inom sig.

Det kallar jag livskvalitet och ökar min tilltro på en bättre värld.

Den som använder sin fulla potential, stärker sig själv och glitter faller även på oss andra.

Du är alltid välkommen att kommentera, fråga eller helt enkelt skriva en rad till mig.
Svar får du garanterat.

Tilläggas ska att jag främst coachar skribenter (nybörjare eller skrivvana). Då någon skriver, knackar alltid livet på i olika skepnader och coachningen involverar hela personen.

Jag har tystnadsplikt.

© May-Louise Andersson
http://www.skrivenergi.se